Med hjälp av modernt ledarskap, bättre arbetsmiljö och möjlighet till karriärutveckling kan vården göras mer attraktiv. Det framhöll Sophiahemmets vd Peter Seger vid ett seminarium om kompetensförsörjningen inom vården och bristen på specialistsjuksköterskor.

På plats vid seminariet som arrangerades av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) medverkade bland andra den särskilda utredaren Kent Nauclér som på regeringens uppdrag sett över specialistutbildningarna för sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor.

Bakgrunden till utredningen är att andelen specialistsjuksköterskor enligt Socialstyrelsen sjunkit de senaste 20 åren och att nya arbetssätt, bland annat på grund av digitalisering och högteknologisk utveckling, gjort att specialistsjuksköterskans roll förändrats.

På Sophiahemmet Högskola har man däremot inte sett någon nedåtgående trend i antalet sökande till specialistsjuksköterskeutbildningarna, men ser ändå ett tydligt behov att lyfta dessa frågor.

– Utredningen är ett välkommet inslag i debatten och vi ställer oss bakom flera av de förslag som tagits fram. Intresset och incitamenten för att utbilda sig till specialistsjuksköterska måste bli större så att utbildningsplatser inte gapar tomma, säger Peter Seger.

Han nämner bland annat förslaget om att införa en ny profession i form av en avancerad klinisk specialistsjuksköterska som ett reglerat yrke.

– Det är ett spännande förslag med en stor potential. Men i grunden handlar allt om att uppmärksamma medarbetarnas insatser och göra det möjligt för dem att ta sig an nya arbetsuppgifter. Men det kräver att ersättningsmodellerna till vårdgivarna premierar den kvalitetsutveckling som specialistsjuksköterskorna bidrar till, säger Peter Seger.

Del i forskningsprojekt
Dagens seminarium arrangerades inom ramen för SNS treåriga forskningsprojektet ”Vård och omsorg i 21:a århundradet” som ska hitta lösningar på de stora utmaningar som vården står inför. En åldrande befolkning med fler multisjuka och en allt större efterfrågan på vårdpersonal, främst med specialistkompetens, gör att det kommer att krävas helt nya lösningar för att ekvationen ska gå ihop.

Tanken med forskningsprojektet som löper över tre år är att framför allt fokusera på att ta fram ny kunskap om hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur den nya tekniken ska användas på bästa sätt. Sophiahemmet är givetvis med i arbetet och en av finansiärerna tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting, Universitetskanslersämbetet och Vårdförbundet.

– Jag har stora förväntningar på att vi genom projektet ska få en forskningsbaserad bild av hur vi ska möta de utmaningar vi står inför när det gäller kompetensförsörjningen som i sin tur är en garanti för personcentrerad och evidensbaserad vård, säger Sophiahemmets vd Peter Seger som ingår i referensgruppen.

Olika aktiviteter
För närvarande pågår ett projekt där personal med hjälp av teknisk simulering kan öva upp tekniska färdigheter, beteenden och beslutsförmåga. I mars kommer också en rapport om hur landstingens ersättningsmodeller kan påverka utvecklingen av e-hälsotjänster.

– För att vi ska kunna möta vårdens utmaningar måste det till en kombination av tekniska möjligheter, inte minst digitala, och en attraktion till att arbeta inom vårdsektorn. Här finns också stora förhoppningar på just nya yrkeskategorier som tillför andra kompetenser, avslutar Sophiahemmets vd Peter Seger.

Läs mer: www.sns.se

Text och foto: Pia Hultkrantz