Ska Sverige kunna ge en bra demensvård måste alla som arbetar inom hälso- och sjukvården få bättre kunskap. Här spelar Sophiahemmet Högskola och Silviahemmet en viktig roll.

I Sverige kommer antalet demenssjuka att öka kraftigt när nu den stora 40-talistgenerationen blir äldre. Demens är inte en naturlig del av åldrandet, men är vanligare i hög ålder. Ungefär var femte person över 80 år beräknas insjukna.

Trots att det är väl känt att andelen äldre kommer att öka är samhällets beredskap inte så god. Tvärtom visar en ny utredning från Socialstyrelsen att demensvården försämrats. Antalet multiprofessionella team i kommunerna minskar och användningen av antipsykosmedel ökar.

Rapporten visar också att hemtjänstpersonalen som möter de sjuka i deras hem inte får den kompetens utveckling och tillgång till handledning de behöver.

Bra med debatt
Wilhelmina Hoffman, chef för Silviahemmet och vd för Svenskt Demenscentrum, tycker det är hög tid att debatten om demensvården kommer i gång.

– Jag tror att vi skulle få ett helt annat fokus på demenssjukdomar om politikerna vågade inse att de själva eller någon i deras familj kan drabbas.

Wilhelmina Hoffman anser att god demensvård i grunden handlar om bemötande och människosyn. Där personerna, inte sjukdomen, sätts i centrum och de anhöriga får det stöd de behöver. Annars riskerar de också att bli sjuka.

Ska det lyckas behövs utbildning för både dem som arbetar direkt med personer med demenssjukdom och för all övrig sjukhuspersonal.

– Alla, oavsett på vilken avdelning de arbetar, måste ha kunskap om demens så att inte ett sjukhusbesök väcker onödig oro och bidrar till större ohälsa.

Hon tycker också att arbetet med demenssjuka måste uppvärderas.

– Det är ett högkvalitativt arbete, och hemtjänstpersonalen måste få rätt förutsättningar för att kunna göra sitt jobb. Det finns mycket forskning om demens, både i Sverige och i andra länder, inte minst inom bemötande. Men den behöver komma ut i verksamheten på ett helt annat sätt än vad som sker i dag.

Utbildning i demensvård
I över 20 år har Silviahemmet drivit på utvecklingen mot en bättre demensvård och ger i samarbete med Sophiahemmet Högskola vidareutbildning av undersköterskor och sjuksköterskor. Sedan några år erbjuds även utbildning och certifiering av hela vårdenheter. Där får alla, från vaktmästare till chefer, samma baskunskaper om sjukdomen och hur man bemöter en person med demenssjukdom.

En ny utbildning för biståndshandläggare startades i början av året. Syftet är att ge dem nödvändiga kunskaper om demenssjukdomar för att bli bättre rustade i mötet med de sjuka, deras anhöriga och arbetsteamen runt dem.

Jonas Sandberg är programansvarig för demensutbildningarna på Sophiahemmet Högskola. Hans uppdrag är att bygga upp ett starkt forskningsprogram inom området.

– För mig är det mycket viktigt att vi tar upp alla grupper av demenssjuka, även yngre och de som har barn. Det är ju inte bara gamla människor som insjuknar.

Han anser att den nystartade utbildningen av biståndshandläggare är en välbehövlig satsning och helt i linje med Socialstyrelsens riktlinjer.

– Väldigt många biståndsbeslut handlar om personer med demenssjukdom och då måste biståndshandläggarna ha förståelse för den situation som den sjuke och de anhöriga lever i. Det är också en förutsättning för att samarbetet mellan olika yrkesgrupper ska fungera.

Text: Inger Sundelin
Foto: Yanan Li/Silviahemmet