NAMN: Jennifer Stålhult
ÅLDER: 24 år
KOMMER FRÅN: Stockholm
STUDERAR: Sjuksköterskeprogrammet på Sophiahemmet Högskola
ÖVRIGT: Landslagsspelare i innebandy

Hur känns det att vara med i Sveriges VM-kvaltrupp i innebandy?
Det känns självklart väldigt kul! Jag har spelat innebandy i 16 år, och endast spelat i tre olika lag under den tiden. Det var först denna säsong som jag tog steget upp i högsta ligan. Landslaget är ofta en dröm för många idrottare inom alla olika sporter, även för mig, så det är häftigt att äntligen få möjligheten att representera Sverige.

Är det svårt att kombinera landslagsspel och träning med dina studier?
Både ja och nej. Innebandyn har hjälpt mig att klara av mina studier. Att få koppla bort skolan fyra kvällar i veckan är ganska skönt. Sen kommer det självklart perioder då det blir för mycket med både innebandy och studier men det löser sig alltid på ett eller annat sätt. Jag försöker att vara ute i god tid gällande t.ex. scheman på praktikplatser för att kunna anpassa det efter träning-/matchtider i den mån det är möjligt. Många handledare under praktikperioderna och även lärare på skolan är väldigt förstående och flexibla, det är jag tacksam över.

Hur kommer det sig att du ville bli sjuksköterska?
Jag vill arbeta med människor. Jag studerade socionomprogrammet under en kort period men hoppade av. Min mamma var på mig i flera års tid att jag skulle söka till sjuksköterskeprogrammet, även innan jag kom in på socionomprogrammet, vilket jag till slut gjorde. Nu vet jag att jag gjorde rätt val. Mamma vet bäst helt enkelt.

Vad gör du helst på fritiden förutom att spela innebandy?
Jag umgås mycket med familj och vänner. Jag är en hemmamänniska så en hel helg i soffan är inga problem för mig. Jag spelar innebandy med många av mina närmsta vänner så vi umgås väldigt mycket utanför planen också. Så fort det är spelledig helg planerar vi ofta in en lagfest eller annat skoj. Det är ju tur att man tycker om varandra.

Vilka är dina framtidsplaner?
Innan säsongen började var jag inställd på att spela en säsong till, kanske två. Nu när det har gått så bra den första halvan av säsongen är jag inte lika säker på att jag kommer kunna sluta. Jag trivs så himla bra i mitt nya lag. Jag får helt enkelt se hur det går att kombinera arbete med innebandyn när studierna är avklarade. Sedan är det ju det gamla vanliga, kids och hus. Det ska hinnas med det också.