Många sjuksköterskestudenter känner oro när de ska möta patienter som är döende. Carina Lundh Hagelin på Sophiahemmet Högskola vill därför ge dem bättre verktyg. Ett kan vara att våga göra ingenting.

Carina Lundh Hagelin, Högskolelektor vid Sophiahemmet Högskola, är van att möta människor som snart ska dö. Hon har bland annat varit med om att starta en av landets första kliniker för vård i livets slutskede på Stockholms Sjukhem.

– Där upptäckte jag att många av dem som har cancer alltid är trötta och allt jag kunde säga vara att de skulle gå och lägga sig. Idag vet vi att det inte hjälper utan snarare stjälper, säger Carina.

Även om rådet gavs i all välmening är det ett tydligt exempel på vad som händer när vårdpersonal saknar relevant kunskap.

– När vi inte förstår hur patienter upplever sin egen situation ger vi ofta råd som är mer relaterade till hur vi som friska vill ha det.

Bristfälliga kunskaper
När Carina Lundh Hagelin insåg hur bristfällig kunskapen om hur döende patienter verkligen vill ha det valde hon att börja forska. Då hon på ett mer strukturerat sätt började fråga patienter om hur de ville bli bemötta, visade det sig att deras önskan ofta gick på tvärs emot vårdpersonalens föreställning.

– Jag upptäckte även att sjuksköterskor ofta valde att inte fråga patienterna hur de mådde eftersom det inte fanns någon hjälp att erbjuda, säger Carina.

Hon doktorerade 2008 och hennes avhandling handlade om den trötthet som drabbar många patienter med cancer. Erfarenheterna från både praktisk sjukvård och forskning ledde senare till att hon fick anställning som lektor vid Sophiahemmet Högskola, med ansvar för undervisningen för blivande specialistsjuksköterskor inom palliativ vård. I våras utnämndes hon till docent.

Virtuell spelapplikation
Vid Sophiahemmet Högskola ingår en fem veckors utbildning i palliativ vård i grundutbildningen. Det är unikt. Vid andra lärosäten är den betydligt kortare. För att ytterligare kunna fördjupa studenternas kunskaper arbetar Carina tillsammans med en forskargrupp med att ta fram en virtuell spelapplikation som ska kunna använda som ett kompletterande undervisningsverktyg.

– Där kan ska de få tillfälle att träna på svåra situationer om och om igen och studenterna ska nå en trygghet i mötet med en döende person. Det kan ibland handla om att de utifrån välgrundade val inte ska göra någonting alls.

Att Carina Lundh Hagelin en gång valde ägna sig åt palliativ vård förklarar hon själv med att hon alltid velat göra gott. Den känslan finns kvar även om hon inte längre jobbar kliniskt.

– Jag är genuint intresserad av allt som har med vård i livets slutskede att göra, säger hon.

Carina tycker att hon som forskare fått möjlighet att möta patienter på ett annat sätt än vad hon gjorde som sjuksköterska. Oavsett i vilken roll hon möter dessa patientgrupp handlar det om att inte ta saker för givna.

– Viktigast är kanske att vi ska våga fråga varandra hur vi vill ha det och det är en insikt som jag har nytta av även privat.

Carina Lundh Hagelin
Ålder: 54 år
Familj: Make, två tonårsdöttrar och hunden Herman
Bor: Solna
Bakgrund: Började som undersköterska, utbildade sig till sjuksköterska och var med om att bygga upp den första kliniken för vård i livets slutskede på Stockholms Sjukhem. Är idag docent på Sophiahemmet Högskola med ansvar för undervisningen i palliativ vård för specialistsjuksköterskor.
Fritidsintressen: Vara med familjen där hon hämtar kraft och energi. Uppskattar god mat och att läsa samtidigt som hon gör sitt bästa för att leva här och nu. Det kan handla om något så enkelt som att uppskatta en blomma som kommer i hennes väg.