Sedan dess har högskolan bidragit med mängder av professionella sjuksköterskor. Årligen examineras här nästan 300 eftertraktade sjuksköterskor och även ett 30-tal barnmorskor. Här bedrivs även vidareutbildning för sjuksköterskor och en introduktionsutbildning för nyanlända läkare samt en forskarutbildning. På plats finns även ett 20-tal forskare som bidrar till förbättringar inom vården. Allt i drottning Sophias anda.
1884 sjuksköterskeskolan startas av Drottning Sophia
1970-talet eleverna får ”studerandestatus”, dvs behöver inte vara arbetskraft på Sophiahemmet
2002 högskolan får examensrätt för kandidatexamen
2003 sjuksköterskehögskolan döps om till Sophiahemmet Högskola efter högskolestatus 1994
2005 högskolan får examensrätt för magisterexamen
2013 högskolan får examensrätt för barnmorskeexamen
2017 högskolan får examensrätt för licentiat- och doktorsexamen
— Greta, 100-årig Sophiasyster
Sophiahemmet Högskola har sitt ursprung i den sjuksköterskeskola som drottning Sophia startade på nyårsdagen 1884. Drottningen ville verka för att höja den svenska sjukvårdens kvalitet genom att introducera ett nytt koncept för sjuksköterskeutbildning i Sverige med såväl teoretisk som klinisk utbildning. Förebilden var den sjuksköterskeskola som Florence Nightingale grundat vid S:t Thomas Hospital i London redan 1860. Sjukhuset var både till för sjuksköterskestudenterna men också för att kunna ge en god och tidsenlig vård till människor i alla samhällsklasser. Något som än i dag är ledstjärnan i vårdverksamheten.
Under de första åren bedrevs utbildningen vid ”Hemmet för sjuksköterskor” på Upplandsgatan i Stockholm. Skolans första föreståndarinna blev Alfhild Ehrenborg, som var utbildad hos Florence Nightingale i England. Den kliniska delen av utbildningen genomfördes först vid Sabbatsbergs sjukhus och senare på Serafimerlasarettet. Samarbetet med Serafimerlasarettet pågick fram till Karolinska sjukhusets tillkomst 1940, då den praktiska utbildningen inom de flesta specialiteter förlades dit.
Redan då sjuksköterskeskolan grundades ansåg drottningen att det var viktigt att starta ett utbildningssjukhus, där hennes idéer skulle kunna genomföras utan protester från en många gånger oförstående läkarkår. Planerna sattes i verket och 1889 invigdes Sophiahemmet. Uppförandet av sjukhuset bekostades av kung Oscar II och drottning Sophia. I gåvobrevet står att sjukhuset skulle ha till uppgift att ge tidsenlig vård åt sjuka av alla samhällsklasser, samtidigt som det skulle tjäna som grundläggande utbildningsanstalt för sjuksköterskeeleverna.
Sjuksköterskeutbildningen vid Sophiahemmet utökades successivt och blev treårig i början av 1900-talet. Detta var en lång utbildningstid, jämfört med den ettåriga utbildning som fortfarande på 1910-talet tillämpades runt om i landet. Sophiahemmets sjuksköterskeskola blev snabbt välkänd och ansökningarna strömmade in, inte bara från Sverige utan också från Norge och Finland. De välutbildade Sophiasystrarna blev också eftertraktade, såväl i den offentliga som i den privata sjukvården.
Läroboken ”Föreläsningar för Sophiahemmets sjuksköterskeelever”, gavs ut redan 1899. Boken var under många år den enda lärobok som riktade sig specifikt till blivande sjuksköterskor och användes därför flitigt vid sjuksköterskeskolor runt om i landet. Inför utgivningen av den fjärde upplagan 1962 bytte boken därför namn till ”Lärobok för sjuksköterskeelever”. Under de mer än 60 år som boken gavs ut medverkade flera kända namn som författare, bland andra de båda läkarna Gunnar Bierke,som var professor i invärtesmedicin vid Karolinska Institutet, och Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga professor i medicin.
Under 130 år har Sophiahemmet ständigt verkat för förbättring, utveckling och innovation. Denna film beskriver Sophiahemmets historia.