Fysisk aktivitet, kardiometabola riskfaktorer och sjukdom
- Hem
- /
- Hållbar vård och hälsa
- /
- Fysisk aktivitet, kardiometabola riskfaktorer och sjukdom
Titel
Fysisk aktivitet, kardiometabola riskfaktorer och sjukdom
Bakgrund
Det är väl känt att fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitetsnivå (t.ex. att promenera, cykla eller jogga) har positiva hälsosamband. Studier på friska individer visar att man genom att uppnå rekommendationen om fysisk aktivitet möjligen kan kompensera för negativa effekter av stillasittande. Det är mindre känt vilken påverkan vardagsaktiviteter (hushållsarbete, gå i affärer) har på hälsan. Personer som har sämre metabol kontroll har troligen större nytta av att vara aktiv i vardagsaktiviteter och ta pauser i stillasittande men forskningen har hittills varit utförd i laboratoriemiljö och inte i det dagliga livet. Vi är olika som individer och har olika mönster av fysisk aktivitet under en vecka. En del sitter stora dela av dagen men tränar ett par gånger i veckan, andra är mer aktiva till vardags genom sitt yrke eller genom att cykla eller promenera till arbetet eller för att utföra ärenden, andra är nästan inte aktiva alls. Inom fysisk aktivitetsforskning har man på senare år tagit fram metoder för att studera det samlade mönstret av fysisk aktivitet.
Syfte
Att utvärdera hur fysisk aktivitet och stillasittande påverkar kardiometabol risk och insjuknande i hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes och cancer.
Metod
Vi utgår från olika databaser i detta projekt. Delvis utgår vi från Sophia Step Study, en forskningsstudie vid Sophiahemmet där att vi har följt personer med prediabetes och typ 2 diabetes över två års tid. Vi utgår också från andra databaser, t.ex. den svenska databasen SCAPIS, amerikanska NHanes och brittiska UK Biobank. Rörelsemätare (accelerometrar) har använts för att objektivt samla in data på tid i olika intensitetsnivåer av fysisk aktivitet och stillasittande.
Betydelse
Resultatet från projektet förväntas bidra med kunskap om hur rörelsemönster och ändrat rörelsemönster påverkar kardiometabola riskfaktorer och insjuknande i vällevnadssjukdomar. Detta är av betydelse för att möjliggöra individuella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån varje individs befintliga rörelsemönster och kardiometabol risk.
Forskningshuvudman
Sophiahemmet högskola
Publikationer
Finansiär
Diabetesfonden, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse, Skandia, Sophiahemmet ideell förening, Syskonen Svenssons stiftelse för medicinsk forskning och Vårdalsstiftelsen
Kontakt
Projektledare: Jenny Rossen, Med. dr, Institutionen för hälsofrämjande vetenskap, Sophiahemmet Högskola.
Forskargrupp: Unn-Britt Johansson, professor, Sophiahemmet Högskola, Maria Hagströmer, professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och Philip von Rosen, post dok, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.